Tid.....press

Tid är något vi aldrig får ha som undersköterskor, vi får inte skylla på att det hann vi inte med samtidigt som vi absolut ska hinna med det där lilla extra som att sitta ner och faktiskt umgås med våra medmänniskor, för hur ska man kunna planera in en stund där man faktiskt får möjlighet att presentera sig så att medmänniskan i fokus alltså den som egentligen är den viktigaste i detta pussel faktiskt blir den som får känna sig som en medmänniska och inte en produkt.

Vi som jobbar inom omsorgen borde ju kunna få chansen att få påverka det sätt som vi arbetar på och framförallt slippa bli granskade i sömmarna av ett system som INTE prioriterar att man ser människan bakom vårdtagaren utan enbart ser denna som en kund utan personlighet och ett behov av just medmänsklighet.

Vi som arbetar i omsorgen är inga robots utan känslor som ska styras av ett system där sekunder och minuter är viktigare än just känslan av att man gjort en människa glad och nöjd även om besöket tog 11,5 minuter istället för 10.

Numera ska all tid planeras...även i omsorgen och inget ABSOLUT inget får komma emellan denna tidsplanering för då spricker schemat för dagen.

Var det därför vi blev undersköterskor?
Att få det absoluta nöjet att meddela..du jag kan inte stanna trots att du är ledsen och behöver tröstas..du har bara 10 minuter och dom har blivit förbrukade om...1 sek alltså 9,59 minuter helt enligt schemat.