måndag 27 januari 2014

Arbetsmiljön........

Nu är det på tapeten att arbetsmiljöverket ska utreda arbetsmiljön inom små och medelstora industrier där personalen upplever ökad stress och underbemanning och osäkra anställningar som leder till arbetsplatsolyckor och sjukskrivningar.


Att anställda inom tillverkningsindustrin ska få en bra arbetsmiljö är något som vi alla önskar och där finns ju fackförbundet Metall som ett skyddsnät men om man tänker efter en stund så finns det även en annan yrkesgrupp i Sverige som upplever stress, underbemanning dagligen.


Vi undersköterskor tillhör Sveriges största yrkeskategori men samtidigt så är vi också den yrkesgrupp som ingen varken ser eller hör och fackförbundet Kommunal gör då sannerligen ingen större ansträngning för se till att vi får rätsida på våra arbetstider, anställningstrygghet eller det faktum att arbetsgivarna sparar in på personal och resurser vilket ytterligare bidrar till sjukskrivningar, olyckstillbud och utbrändhet så ingen absolut ingen startar en utredning eller ens en studie om hur detta påverkar oss undersköterskor.


Arbetsmiljöverket har väl aldrig gjort några oanmälda eller anmälda besök på ett boende eller hemtjänst trots att vi undersköterskor ska handskas med personlyftar och taklyftar utan att man ska vara två personal, för i exempelvis hemtjänsten så är det så idag att dom flesta arbetar ensamma både dag och kvällstid.


I vissa delar av vårt avlånga land finns även ensampatruller i kvälls- och nattpatruller så frågan är ju finns det inget intresse att utreda undersköterskornas arbetsvillkor?

Vi skulle uppskatta att arbetsmiljöverket, medierna och framförallt Kommunal satte oss på prioritetslistan och såg till att kommuner och privata arbetsgivare fick ögonen på sig så att vår arbetsmiljö kom upp till ytan.


Men vi är ju bara undersköterskor så vi ska inte klaga.....

söndag 19 januari 2014

Tid.....press

Tid är något vi aldrig får ha som undersköterskor, vi får inte skylla på att det hann vi inte med samtidigt som vi absolut ska hinna med det där lilla extra som att sitta ner och faktiskt umgås med våra medmänniskor, för hur ska man kunna planera in en stund där man faktiskt får möjlighet att presentera sig så att medmänniskan i fokus alltså den som egentligen är den viktigaste i detta pussel faktiskt blir den som får känna sig som en medmänniska och inte en produkt.


Vi som jobbar inom omsorgen borde ju kunna få chansen att få påverka det sätt som vi arbetar på och framförallt slippa bli granskade i sömmarna av ett system som INTE prioriterar att man ser människan bakom vårdtagaren utan enbart ser denna som en kund utan personlighet och ett behov av just medmänsklighet.


Vi som arbetar i omsorgen är inga robots utan känslor som ska styras av ett system där sekunder och minuter är viktigare än just känslan av att man gjort en människa glad och nöjd även om besöket tog 11,5 minuter istället för 10.


Numera ska all tid planeras...även i omsorgen och inget ABSOLUT inget får komma emellan denna tidsplanering för då spricker schemat för dagen.


Var det därför vi blev undersköterskor?
Att få det absoluta nöjet att meddela..du jag kan inte stanna trots att du är ledsen och behöver tröstas..du har bara 10 minuter och dom har blivit förbrukade om...1 sek alltså 9,59 minuter helt enligt schemat.

tisdag 14 januari 2014

Maffia?

Jaha...då var det allmänt känt..det som vi undersköterskor och kökspersonal varnat för..det orosmoln som tonade upp sig när matbeställningarna och kostbesluten inte längre kan påverkas av pensionärerna, eleverna/barnen eller vi undersköterskor, kökspersonal där all mat in i minsta detalj ska detaljstyras och inget ABSOLUT inget för bytas ut av kökspersonalen.


Att sen grossisten när som helst kan byta varor, produkter eller ursprungsland på köttet och en situation som gör det omöjligt för oss..,kostansvariga, kostchefer att veta vad som egentligen serveras till våra äldre och barn.


Två drakar..läs  i det närmaste maffiainspirerade företag som styr marknaden för kommunerna inom mat/kostbeställningar.


Den så kallade upphandlingen styr kommunal verksamhet men nu visar det sig..precis som vi inte sett det länge att kommunen betalar otroliga summor för mat som om man istället fick gå ner på närmaste livsmedelsbutiken faktiskt skulle spara in kommunens hårt ansträngda budget...för det hör vi vårdpersonal hela tiden...kommunen måste spara..aja....det skiter vi i för det som är viktigt är ju att våra äldre och våra barn får äta en mat som man kan kalla skälig mat...tänk dig själv..vill du äta mat som du inte vet var den kommer ifrån? till ett överpris....


När man sen ser att dessa stora bolag dominerar marknaden på ett osunt och närmast osmakligt sätt så kan man ju undra hur det kommer att bli i framtiden...kanske är det så att ett känt hamburgerbolag och en känt bolag som tillverkar dryck tar över hela upphandlingen och all matförsäljning i Sverige och vi, våra äldre och barn endast får äta sån mat 365 dagar om året och inget annat....men inte ens dom bolagen rår på dessa matgrossister som skapat ett moment 22 där dom bollar med kommunerna och deras omsorgstagare och barn där allt går ut på att tjäna så mycket pengar man bara kan och leverera det dom själva tycker utan att bry sig om beställningar och synpunkter.


Så till er alla vill jag säga den där kommunala upphandlingen har i slutändan hamnat i klorna på maffian...på alla plan..men vi påpekade detta och höjde varningsflaggan för många år sen...nu har kommunerna lagt ner sina lokala kök..inrättat centralkök och lagar färdigrätter som man verkligen inte önskar servera sin värsta fiende...så smaklig måltid svenska folket..ni såg varningsflaggorna och hörde varningsropen...JAG VILL INTE HA SÅN MAT..lyssnade någon?


Nej vi i omsorgen och skolans värld är vana vid att vara osynliga och inte höras överhuvudtaget. 

Och tro nu inte att du själv klarar dig från att äta den maten. Snart kanske du själv sitter på hemmet eller är på besök på dagis/skola eller besöker din anhöriga på boendet och du får frågan om du ska köpa en portion för 100 kr, ska du svara ja eller nej tack till grismaten?

måndag 6 januari 2014

Kommunals medlemsantal ökar?!


Ursäkta att vi medlemmar faktiskt undrar om denna nyhet är en förolämpning mot oss små medlemmar som finns ute i verksamheten och när man då läser att ökningen av medlemmar har skett inom anställda i den kommunala bussverksamheten så blir vi som är anställda inom omsorgen ännu mer förnärmade för vi låglöneslavar inom omsorgen som ytterst sällan får chansen att göra oss hörda..ja inte så att vi inte försöker utan ingen vill lyssna på oss..iallafall så sitter kommunal och lyssnar men oftast så händer inget för allt som händer omsorgen..ja det mesta ligger så att säga inom och på den berömda gränsen för vad som är lagligt.

Enhetschefer..och verksamhetschefer har ett osmakligt högt övertag emot oss undersköterskor och vi ska så att säga bara göra som vi är tillsagda, det upplevde dom anställda i början på 1900-talet då disponenter och direktörer hade ensamrätt på sina arbetare..och det fackliga endast var en skugga..men idag är vi tillbaka..kommunal är en kuliss..men vi ska ha en liten tro..ja fy fasen en liten smula hopp som ingen kan trampa på..att vi än så länge har ett uns av självförtroende kvar för jag tror faktiskt att om man tar fram luppen och studerar "medlemsantalet" så är många kommunalare på väg mot beslutet att gå ur kommunal...iallafall vi som är anställda inom omsorgen.

Så passa på att glädjas åt denna nyhet för detta bevisar bara ytterligare att kommunal och kommunalarbetaren kanske borde lyssna lite bättre och framförallt så borde kommunal inte bara lyssna utan också ge sig in i strider emot orättvisor inom löner, arbetsvillkor och anställningar inom omsorgen.

Men vad vore en bal på slottet....vi undersköterskor får aldrig uppleva detta..vi får betala inträde..parkeringsavgiften för pumpavagnen och sen får vi själva stå för kostnaden för  glasskorna.....och den där balklänningen..smokingen finns endast i x-small eller xxxxL för det fanns inget annat på hyllan när vi skulle välja "arbetskläder" den kvällen....

Visst är det så att vi undersköterskor ska vara änglarna i vardagen för våra medmänniskor men det hade varit trevligt om någon ville vara ängel åt oss med....men vi kan ju fortsätta drömma.....för vi hörs inte..och vi syns inte, vi är "bara" undersköterskor...ja förr i tiden kallades sådana för fattighjon och hon den där kommendoran ska väl vara chefen då eller?...........hur tänkte du nu? heter det...allt för verksamheten....