Olönsamt....

Det var en gång....åhh sagostund bänka er gott folk!...

Det var en gång tre undersköterskor, som skulle gå till personalrummet på utvecklingssamtal. 


Alla tre hette Bruse. Mor dotter och kusin.....
Först ut var unga fröken Bruse


På vägen måste hon passera fackets kontor, som hon måste ta sig förbi,  fackets ögon som tenntallrikar och näsa lång som ett moppskaft.


Först kom den unga dottern som trippade förbi i korridoren. Tripp, tripp, trapp, lät det.


-"Vem är det som trippar förbi ?" frågade facket ”


Det är  Bruse. Jag ska på lönesamtal, sa hon med sin ljusa röst. "


Då kommer jag med dig och tar en stor del av din lön i avgift!" sa facket. 


Åh, nej, ta inte min lilla lön, för jag har så lite. 
Vänta lite, så kommer min kusin Bruse, han har mycket högre lön!" "
Kör till, då" sa facket.


Efter en liten stund kom kusin  Bruse. Tripp, trapp, tripp, trapp, lät det i korridoren. 
Vem är det som passerar nurå?" sa facket. 


Det är  "bocken" Bruse, ( ja jag vet att han raggar varje fredag och får till det varenda gång) som ska på lönesamtal och bli fetrik sa Bruse med sin ganska kartiga röst. 


-Då kommer jag och tar din lön! skrek facket. "Åh nej, ta inte den! den ska ju jag ha i baren, 
Vänta lite, så kommer  morsan Bruse, hon har  mycket, mycket större! lön 
Låt gå ", sa facket otåligt.

Rätt som det var kom mamma Bruse. Tripp, trapp, tripp, trapp, tripp, trapp, lät det. 
Morsan var så tjock att rullatorerna i korridoren vibrerade.....
Vem är det som klampar förbi ?" sa facket. 


Det är morsan Bruse", sa hon med sin hesa röst. 


Då är det dig jag väntat på och nu kommer jag och tar 4,5%! skrek FACKET. (på nettolönen) 
Ja, kom du bara!, sa morsan (för tyvärr var hon fackligt ansluten)


Och så rusade facket ut i korridoren och och ryckte tag i lönekuvertet. Och tack vare det kunde alla fackpampar bli så feta, så feta, att de knappast orkar röra sig, och tro inte det kommer ändra sig, för vår lön är fortfarande en av dom sämsta bland Sveriges yrken....
Snip snap slut så var uska slut.....
Hade ni väntat er ett lyckligt slut?